Region Västerbotten har som mål att samtliga bibliotek ska bli hbtq-diplomerade, och de är på god väg att bli det. Nu har biblioteken i Dorotea, Vilhelmina och Sorsele hbtq-diplomerats. Vi har pratat med Christer Edeholt, biblioteksutvecklare Region Västerbotten och medlem i Svensk biblioteksförening.
2012 gjordes den första hbtq-diplomeringen av ett bibliotek i Sverige och det bibliotek som var först ut var Hallonbergens bibliotek i Sundbyberg, Stockholm. Sedan dess har många bibliotek i Sverige antigen certifierats av RFSL eller diplomerats av olika utbildare. Nyligen på tur var inga mindre än biblioteken i Dorotea, Vilhelmina och Sorsele som nu kan stoltsera med ett hbtq-diplom.
Hbtq-diplomering innebär en utbildningssatsning för personalen och ett utvecklingsarbete för verksamheten. Det innefattar bland annat bemötande, normkritiska arbetssätt, arbetsmiljö, bestånd och aktiviteter. Diplomeringen i Region Västerbotten är ett samarbete mellan regionen, Regionbibliotek Västerbotten och Folkhälsoenheten vid Region Västerbotten.
Varför satsar ni på att biblioteken i Västerbotten hbtq-diplomeras?
– När vi jobbar med tillgänglighet och delaktighet så utgår vi från diskrimineringsgrunderna och mänskliga rättigheter. Att jobba mot diskriminering och för demokrati ligger också bibliotekens uppdrag. 2019 åkte vi runt med en Lesbisk odyssé och då uttryckte bibliotekspersonalen att de behövde öka på sin kunskap i hbtq-frågor. Folkhälsoenheten på regionen hade sedan tidigare hbtq-diplomerat många sjuk-och hälsovårdsenheter och var villiga att samarbeta med oss på Regionbibliotek Västerbotten, säger Christer Edeholt.
Arbetet med att hbtq-diplomera biblioteken började 2019 och med hjälp av Regionbibliotekets Stärkta biblioteks-pengar från Kulturrådet kunde kommunerna få gratis hbtq-diplomering. De flesta biblioteken är nu diplomerade i Region Västerbotten och regionen räknar med att i början av våren 2023 kommer det bara vara ett bibliotek kvar att diplomera.
Har det funnits några svårigheter under arbetet med hbtq-diplomeringen?
– En svårighet eller ett hinder har varit att en del bland bibliotekspersonalen har gått i vad vi kallar självgodhetsfällan, det vill säga att de anser att de behandlar alla lika och att det därför inte finns något problem. Då blir det också svårt att göra något förbättringsarbete. Den övervägande upplevelsen är ändå att personalen är väldigt engagerade och villiga att göra biblioteken mer inkluderande och välkomnande, berättar Christer Edeholt.
Foto: Curt Dahlgren.
