Svensk biblioteksförenings styrelse behandlade på sitt sammanträde den 10 maj 2021 frågan om folkbibliotek på entreprenad. Eftersom det är en fråga som engagerar många presenteras här hela det ärende som styrelsen beslutade om, när nu protokollet från sammanträdet är justerat. Styrelsens beslut var enigt, men Nick Johnson Jones har tillfogat protokollet ett så kallat särskilt yttrande.

Beslutsärende
Svensk biblioteksförening arbetar för att bibliotek ska vara en kraft för förändring, att de kan bidra till att bygga demokratiska samhällen, ges möjlighet att samverka med andra och ge alla likvärdig tillgång till medier, information och forskningsresultat. Biblioteken ska kunna möjliggöra kreativitet och lärande samt stärka den intellektuella friheten. Ytterst handlar detta om att stärka bibliotekens möjligheter att värna den fria åsiktsbildningen och stärka demokratin.

Frågan hur detta ska uppnås och i vilken form specifikt folkbiblioteksverksamhet ska bedrivas, har från tid till annan diskuterats. 2010 presenterade föreningen en rapport som utredde frågan om driftformer. I slutrapporten föreslogs att föreningen ska förhålla sig neutral i driftformsfrågor. Detta ställde sig också den dåvarande styrelsen bakom.

Frågan om driftformer aktualiserades på nytt under årsmötet 2019. Som en följd av det har föreningen tagit fram rapporten Folkbibliotek på entreprenad som presenterades under hösten 2020. Rapporten konstaterade att det alltjämt är väldigt ovanligt med alternativa driftformer inom folkbiblioteksområdet.

Rapportens slutsatser är att: ”det finns god anledning att kritiskt bevaka hur samhällsutveck-lingen påverkar bibliotekens verksamhet. I den frågan är driftformen en del, men inte en enskilt avgörande del. Även ambitionsnivån och de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för folkbiblioteken behöver fortsatt uppmärksamhet.”

De huvudsakliga risker som kommer till uttryck genom alternativa utförare i biblioteken är, enligt rapporten:

  • ”Att en ekonomisk press mot ständigt billigare biblioteksverksamhet leder till att bibliotekens roll som offentligt rum, och bibliotekariers kunskap, rationaliseras bort.
  • Att enstaka företag på̊ sikt får en maktställning i kraft av att de blir dominerande aktörer, och att det leder till slöseri med skattemedel.

Om båda riskerna förverkligas samtidigt kan de innebära att skattemedel omfördelas från verksamhet som bär demokratiska värden till privat vinst.”

Utifrån rapporten har styrelsen diskuterat frågan och om det finns anledning att ta ett förnyat ställningstagande om folkbibliotek på entreprenad. Styrelsen har också genomfört ett antal rundabordssamtal med föreningens regionföreningar under vintern 2020/21.

Med rapporten Folkbibliotek på entreprenad som grund, och utifrån ovan nämnda diskussioner, bedömer styrelsen att Svensk biblioteksförening inte ska ta ställning till vilken driftform som är bäst för att bedriva folkbiblioteksverksamhet. Det är snarare förutsättningarna för att ge människor en god tillgång till folkbiblioteksverksamhet av hög kvalitet som är avgörande.

Vi vill särskilt lyfta fram behovet av:

  • Tillräckliga ekonomiska resurser för att uppfylla bibliotekslagens krav och huvudmännens uppdrag
  • Hög kompetens för att möta människors behov av folkbiblioteksverksamhet
  • Att folkbiblioteken kan samverka inom biblioteksväsendet och med det omgivande samhället

Svensk biblioteksförening tar inte ställning i frågan om driftform, men är alltid beredd att uppmärksamma när människors rätt att fritt använda sina bibliotek hotas på grund av otillbörlig styrning eller bristande resurser.


Särskilt yttrande till beslut gällande Svensk biblioteksförenings ställningstagande i frågan om bibliotek på entreprenad

Jag har full förståelse för att föreningen med dess styrelse beslutar att inte ta ställning till vilken driftform som är bäst för att bedriva folkbiblioteksverksamhet. Och ställer mig bakom beslutet.

Jag vill dock lägga ett särskilt yttrande till protokollet, där jag framför en del synpunkter och lyfter fram risker som jag inte tycker framkommer i beslutet så som det formulerats.

Jag ifrågasätter att beslutet i bakgrundsbeskrivningar förhåller sig strikt till riskerna som nämns i rapporten, Folkbibliotek på entreprenad. Detta är viktigt då det är föreningens ställningstagande som formuleras och inte rapportskrivarens och då det finns risker som är mer verksamhetsnära och kräver mer verksamhetsnära förståelse och kompetens som inte framkommer.

Exempel på risker som inte nämns i beslutet, och som jag anser att föreningen hade gjort väl i att lyfta är: att det inte finns någon nationell gemensam tillsyn, ej heller överenskomna sanktionsmöjligheter vid bristande lagefterlevnad, på folkbiblioteksområdet. Ej heller finns det kvalitetsmått och/eller vedertagna kvalitetskriterier för uppföljning på folkbiblioteksområdet. Ytterligare exempel är bedömningen av en marknad som möjliggör effektiva upphandlingar som gagnar kommunmedlemmarna. Dessutom föreligger en väldigt låg grad av erfarenhet och mognad av att skriva avtal på området, långa avtalstider för entreprenaden kan slå hårt mot huvudmannens egen drift i en situation då den kommunala ekonomin är oerhört ansatt. Exemplen kan göras fler. Förstår också att det kan vara svårt att skriva en lång lista i ett ställningstagande, men då några få risker listas, och så många mer verksamhetsspecifika och påtagliga risker utelämnas, blir det missvisande. Det viktiga är att behovet av riskmedvetenhet, riskbedömningar och konsekvensanalyser lyfts och vikten av att dessa genomförs innan folkbiblioteksverksamhet upphandlas och läggs ut på entreprenad understryks.

Ställningstagandet är väldigt generellt formulerat då exempel på risker som nämns, såsom otillbörlig styrning och bristfälliga resurser, kan uppstå oavsett driftsform.

Behoven av tillräckliga ekonomiska resurser, kompetens och samverkan är väldigt elastiska begrepp med vaga konturer, och hade mått bra av ytterligare konkretisering.

Behovet av samverkan bör beskrivas med en ska-formulering eftersom bibliotekslagen säger att, ”i syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka.”

Eftersom frågan om entreprenader och konkurrensprövning är en väldigt aktuell fråga i många kommuner runt om i landet, hade jag velat se att det ingick i ställningstagandet att föreningen har för avsikt att aktivt bevaka och följa utvecklingen på området.

Avslutningsvis anser jag att den verksamhetsnära kompetensen ofta saknas i frågor om kommunal kärnverksamhet på entreprenad. Här skulle föreningen kunna bidra med kunskapshöjande insatser för att lyfta vikten av verksamhetsnära bibliotekskompetens.

Vid pennan
Nick Johnson Jones
Ledamot i Svensk biblioteksförenings styrelse