Collijnpriset för bästa magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap år 2019 går till Karin Sandqvist för uppsatsen Dataartikelns roll i vetenskaplig kommunikation. Idag jobbar Karin som medicinsk bibliotekarie på HTA Skåne och sjukhusbiblioteket i Lund.

Uppsatsen lades fram inom ABM-masterprogrammet vid Lunds universitet med Jutta Haider som handledare.

Juryns motivering:
Uppsatsen lyfter ett för forskningsbiblioteken aktuellt och outforskat område inom vetenskaplig kommunikation där delning, återanvändande och refererande av forskningsdata blivit en hörnsten inom öppen vetenskap. Det intervjumaterial som ligger till grund för uppsatsen visar på nyanser i forskningsdatafältet och dataartikeln analyseras som en socioteknisk ensemble som förhandlas fram mellan flera aktörer. Uppsatsen innehåller också en intressant slutdiskussion om dataartikelns relation till den applicerade artikeln samt ett tydligt avsnitt om framtida forskningsfrågor. Sandqvists uppsats är av stor nytta för de som idag arbetar med publicering och forskarstöd vid forskningsbiblioteken men är intressant även för de som vill veta mer om vad som händer inom detta område. Karin Sandqvist ger en tydlig återkoppling till forskningsfrågorna och leder med säker hand läsaren genom forskningsdatans komplicerade värld.

– Det känns lite lätt overkligt, men jag är förstås väldigt glad och känner mig hedrad, säger Karin Sandqvist.

Varför valde du att skriva en uppsats om just vetenskaplig kommunikation?
– Innan jag började på ABM-programmet i Lund jobbade jag som journalist på Göteborgs-Posten och Sydsvenskan i många år så ämnen som vetenskaplig publicering och öppen tillgång till forskning intresserar mig. Uppsatsen handlar om dataartiklar som är ett relativt nytt sätt att dela forskningsdata, eller rättare sagt dela information om data. En dataartikel liknar en vanlig forskningsartikel, men beskriver inga nya forskningsresultat utan endast de data som tagits fram. Jag intervjuade svenska forskare som själva delat eller citerat data och det var intressant att se hur självklart det var för dem att även forskningsdata ska vara en allmän tillgång. Ingen var heller rädd för att andra forskare skulle missbruka öppenheten – inte ens i det fall när en dataartikel publicerats före den traditionella artikeln.

Vad för roll tror du att publicerad forskningsdata kommer att spela både för forskningen och för forskningsbibliotek i framtiden?
– Hur viktigt det är med öppna data blev väldigt tydligt när jag letade i Web of Science efter dataartiklar: På tio-i-topp-listan över mest citerade dataartiklar fanns flera som handlar om den globala koldioxidbudgeten för olika år … Att klimatforskare – och även andra forskare – har tillgång till dessa data känns ju otroligt angeläget. Sedan innebär öppna data en möjlighet att kombinera forskning inom olika områden på nya sätt och den utvecklingen ska bli spännande att följa. Så attforskningsdata delas öppet tror jag har stor betydelse, men hur de delas och om de måste publiceras – där tror jag det finns olika svar för olika forskningsområden. Dataartikeln har vissa fördelar – som att den gör det möjligt att beskriva hur data samlats in och hur de kan och inte kan användas. Den kan också göra det enklare att citera data och den eller de som slitit med att ta fram data får cred för sitt arbete på ett tydligare sätt. Men om en dataartikel inte publiceras med open access blir det ju bara ett nytt sätt för tidskriftsförlagen att låsa in forskningen och klamra sig fast vid sin föråldrade affärsmodell. För forskningsbiblioteken kan öppna data innebära krav på delvis nya kompetenser och stödfunktioner. En annan text jag skrev under utbildningen handlade om databibliotekariens kompetensbehov och intervjuerna jag gjorde då visade hur forskningsbiblioteken var involverade i allt från att stötta forskare när de skulle skriva datahanteringsplaner till att vara delaktiga i arbetet med att skapa ett institutionellt repositorium för öppna data.

Hur kommer priset att påverka ditt fortsatta arbete framöver?
– Det kommer nog inte att påverka mitt dagliga arbete så mycket, men det känns lite som en uppmuntran att fortsätta skriva. Eftersom jag jobbat som journalist så länge så kan man ju tycka att en uppsats skulle ha varit en enkel match, men det var det verkligen inte. Vetenskapliga texter är ju en helt annan genre än nyhetsartiklar, och det var något nytt för mig.

Vad har du för relation till bibliotek?
– Numera jobbar jag ju själv på ett och det är en av de roligaste arbetsplatserna jag kan tänka mig. Jag delar min arbetstid mellan Sjukhusbiblioteket i Lund, som är ett kombinerat forsknings- och sjukhusbibliotek, och HTA Skåne, där jag deltar i arbetet med att ta fram kunskapsunderlag för evidensbaserad hälso- och sjukvård. HTA står för Health Technology Assessment. Det är ett fantastiskt roligt och omväxlande jobb som känns väldigt angeläget och jag lär mig hela tiden nya saker. Privat har jag en långvarig relation med ”mitt” lilla stadsdelsbibliotek och lånar ofta böcker och filmer. Och under studierna sprang jag mest hela tiden på institutionens bibliotek. Så något som jag verkligen har insett de senaste åren är hur många olika betydelser bibliotek kan ha för olika människor och i olika situationer i livet. Det är rätt fantastiskt egentligen! Och dessutom ligger det ju i tiden att dela på saker och inte behöva äga allting själv.

Foto: Lena Sandqvist