Collijnpriset 2022 för bästa uppsats inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap tilldelas Molly Zimmerman-Feeley för uppsatsen “What’s in the news? A Critical Discourse Analysis of Czech-Language News Stories About Covid-19 Mis- and Disinformation”. I uppsatsen undersöks desinformation om covid-19 i tjeckisk media.

Uppsatsen lades fram vid Lunds universitet, inom masterprogrammet för arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM). Läs uppsatsen här: ”What’s in the News? A Critical Discourse Analysis of Czech-Language News Stories About Covid-19 Mis- and Disinformation”.

Hur känns det att vinna pris för bästa uppsats inom biblioteks- och informationsvetenskap?
– Det känns fantastiskt kul och mycket hedrande!

Vilka resultat fick du i din forskning?
– Jag analyserade tjeckiska nyhetsartiklar publicerade digitalt under pandemins första månader mellan januari och april 2020. Jag var främst intresserad av diskurser kring desinformation och tillit. Det vill säga hur källor som anses pålitliga hanterar och beskriver falsk information. Till slut kategoriserade jag diskurserna närvarande i de artiklar jag analyserade i fyra huvudkategorier och jag resonerade kring deras förmåga att skapa informationslandskapet kring pandemin. Många av diskurserna kring källkritik och informationskompetens tar för givet att så kallade ”bra källor” finns. Med min studie analyserade jag just de kanaler som anses vara bra källor i det tjeckiska digitala nyhetslandskapet. Min slutsats var att det fanns diskurser där som både hjälpte och hindrade en informationskompetent och källkritisk publik. Det behövs mer forskning kring våra digitala informationsvanor och hur dessa vanorna samspelar med informationskompetens – eller bristen därav.

Varför valde du att undersöka det här ämnet?
– Jag hade knappt läst klart första terminen av masterutbildningen innan coronapandemin bröt ut. Redan från första början av pandemin var det uppenbart hur mycket av det jag läste och diskuterade i zoom-klassrummet som var relevant för det som utspelade sig världen över. Diskussioner av källkritik, källtillit, och det digitala informationslandskapet blev knappast teoretiska. Jag visste då att jag ville hitta en väg in i det ämnet för mitt uppsatsprojekt.

Vad överraskade dig mest under arbetet med din uppsats?
– Det var mycket som överraskade mig under perioden jag läste och försökte hitta ett begränsat uppsatsämne. Projektet såg mycket annorlunda ut under höstterminen 2020 när jag hade börjat fundera och lägga grunden till det som skulle bli min uppsats. Jag blev särskilt mycket intresserad av kvantitativa metoder för analys av diskurser på sociala medier. Till slut ändrade jag mitt projekt för att närma mig samma ämne från ett helt annat och helt kvalitativt perspektiv. Jag var kanske mest överraskad över informationsvetenskapens förmåga att existera i gränsområden av så många olika andra kunskapsämnen. Det var både spännande och utmanande att försöka väva in forskning från andra ämnen och samtidigt hålla mitt projekt inom kärnan av informationsvetenskapens relevansområde.

Genom uppsatsarbetet återknöt du till din personliga bakgrund. Hur var den upplevelsen?
– Min familj bodde i Tjeckien mellan 1992 och 2006. Det var en lång väg att hitta tillbaka dit med min uppsatsidé. Jag började med idéer som var alldeles för breda för en masteruppsats, något som kanske är typiskt i uppsatsarbetets uppstart. Min handledare rekommenderade att jag skulle begränsa mig till ett specifikt språkområde och när jag väl insåg hur mycket det var som hände i Tjeckien och hur Tjeckiens särskilda omständigheter färgade det som skedde där kändes det självklart att fokusera min studie dit. Nu i efterhand känns det även som ett sätt att väva ihop min dåtid där och min nu- och framtid här i Sverige.

Juryns motivering:
Collijnpriset 2022 tilldelas “What’s in the news? A Critical Discourse Analysis of Czech-Language News Stories About Covid-19 Mis- and Disinformation” av Molly Zimmerman-Feeley. Arbetet berör en av forskningsbibliotekens viktigaste uppdrag – källkritik – i en tid där behovet att förstå och främja informationskompetens tycks mer aktuellt än någonsin. Genom sitt val av empiri – desinformation om Covid-19 i tjeckisk media – väver MZF engagerat samman tillit, politisk historia, teori om konspirationsteori och sociotekniska praktiker och pekar på vikten av att förstå informationskompetens i sin kontext, vilket bidrar till förståelsen av mekanismerna bakom ”fake news” och digtala infodemier. MZF diskuterar de identifierade diskursiva praktikernas konsekvenser för informationskompetens och möjligheten för tillförlitliga källor att både främja och grumla informationskompetensen i samhället. Arbetet är välbeskrivet, välstrukturerat och visar på god kännedom om så väl ämne, som metodologi och skrivande. Förståelse för hur informationskompetens kan påverkas av faktorer som misstro och utanförskap utgör en utmaning för samhället i stort men också för forskningsbiblioteken och i högre utbildning. Uppsatsen avslutas med flera uppslag till framtida forskning och vi hoppas MZF får möjlighet att utforska dessa.