Svensk biblioteksförening har i rapporten Bibliotek som medborgarkontor undersökt i vilken utsträckning folkbibliotek fungerar som medborgarkontor och om de isåfall har ett uttalat uppdrag i frågan från huvudmannen.
Rapporten visar att biblioteken erbjuder en stor variation av samhällsservice till invånarna.
- Två av tre erbjuder drop-in-hjälp med teknik och nästan alla hjälper till med användarnas egen tekniska utrustning
- Hälften hjälper till med andra aktörers digitala tjänster
- Var femte bibliotek hjälper till med att förstå och översätta myndighetsbeslut
- Hälften uppger att de saknar tillräckliga resurser för att kunna ge den service som kommuninvånarna efterfrågar.
Många av de tillfrågade bibliotekscheferna anser att biblioteken handhar ärenden som inte hör hemma på biblioteket. Det handlar om exempelvis:
- Allt som rör bankärenden
- Ekonomiska transaktioner och sådant som kräver integritetskänsliga personuppgifter
- Allt som rör Socialtjänst, Försäkringskassan och Skatteverket
- Tolkning/översättning av myndighetsbeslut
- Hjälp att fylla i myndighetsblanketter
- Hjälp att skriva CV och ansöka om arbete
Från det som framkommer i rapporten är det enligt Svensk biblioteksförening tydligt att huvudmännen måste komma fram till:
- Vilken service folkbiblioteket ska erbjuda och hur det kan förmedlas till medborgarna
- Vem som ska ansvara för att möta vilka behov och hur det kan samordnas i kommunen
- Hur samverkan mellan olika aktörer, både offentliga och privata, kan förbättras så att folkbiblioteken inte blir en restpost för den hjälp som många behöver men ingen erbjuder
– Huvudmännen måste se till att folkbiblioteken har rätt uppdrag och rätt resurser kopplade till det uppdraget. Ska biblioteket arbeta med medborgar- och samhällsinformation ska det vara via ett uppdrag och inte för att alla andra aktörer tappar den bollen, säger Karin Linder generalsekreterare på Svensk biblioteksförening.
Om rapporten
Utredaren Marika Alneng har på Svensk biblioteksförenings uppdrag ställt frågor till 29 folkbiblioteksorganisationer vilket motsvarar 10% av landets kommuner. Urvalet har gjorts med hjälp av SKR:s kommungruppsindelning vilket betyder att kommunerna finns i allt från stad till landsbygd och är ett utsnitt av Sverige som helhet. Biblioteksorganisationerna har från 4 till 185 årsverken. 25 av organisationerna svarade och enkäten följdes upp med fördjupade frågor till ett antal bibliotek.
