På senare tid har Booktok blivit en trend att räkna med. Vi har pratat med några av våra medlemmar som använder sig av Booktok och Tiktok för att se hur de tänker kring bibliotekens roll på plattformen.

Booktok ska ha påverkat både så att unga läser mer och att bokförsäljningen har ökat. Trenden, en hashtag som har tagit på sociala medier-plattformen Tiktok, verkar vara här för att stanna, något som bland annat The Guardian har rapporterat om. Hashtaggen #Bokstället finns även på plattformen med syfte att lokalanpassa innehållet med svenska författare och böcker.

Några som är vana användare av plattformen är Amanda Stenberg och Natalia Tapia Pardo från biblioteket Tiotretton i Stockholm (@kulturhuset_tiotretton), samt Catarina Blomstedt, Emma Paradis och Kanja Eliasson från Biblioteken i Halmstad (@bibliotekenihalmstad).

Båda biblioteken berättar att de valde att skapa ett Tiktok-konto eftersom de ville möta unga där de befann sig digitalt.

– Vi märkte att vi nästan bara hade vuxna följare på Instagram och i princip noll frågor eller kommentarer från vår målgrupp. Under pandemin hade vi lite extra tid och då valde vi att testa och blev helt fast från dag ett, berättar Tiotretton.

Närvaron på plattformen har även gjort att Tiotretton har fått fler besökare, vilket bland annat märks när barnen refererar till delar av verksamheten de har sett där. Den sociala plattformens påverkan har även märkts av på Biblioteken i Halmstad.

– Vi vet inte hur Booktok har påverkat antalet besökare eftersom det är nästan omöjligt att mäta. Det vi kan se är att det blir många reservationer på böcker som trendar på Tiktok och att vi i vissa fall har behövt köpa in fler exemplar för att möta efterfrågan. De unga vi frågar har ofta fått boktips från Booktok, det är ofta där de hittar vad de vill läsa, berättar Biblioteken i Halmstad.

Natalia Tapia Pardo och Amanda Stenberg, Tiotretton.
Svårigheter med Tiktok

Även om många positiva effekter syns genom användningen av plattformen, finns det givetvis även svårigheter, inte minst med att hänga med i vad som ”trendar” – vilket Tiotretton menar också kan vändas till en fördel.

– Det kan vara svårt att acceptera att man inte förstår någonting alls. Varför ett klipp får 25 000 “views” medan ett annat bara får 300. Men när man väl köpt det är det ganska skönt att inte ha en aning, det tar bort prestationskraven.

Biblioteken i Halmstad ser också svårigheter med att bland annat hinna med det blixtsnabba tempo som råder på Tiktok.

– Ljud och trender blir snabbt inaktuella och ibland spelar vi in en video men hinner inte posta den medan det trendar. Eftersom vårt konto inte är ett privatkonto, utan ett företagskonto, så har vi inte möjlighet att använda alla ljud som trendar eftersom de inte är avsedda för kommersiellt bruk och vi i så fall behöver betala licens för att använda ljuden och det finns det ingen täckning för i budgeten. En annan svårighet är att vi hela tiden måste fortbilda oss själva för att lista ut hur vi ska kunna spela in vissa saker och att vi har begränsat med arbetstid för att kunna göra det.

Samtidigt är gemenskapen, igenkänningen och responsen från tittarna en stor bonus, menar Biblioteken i Halmstad.

– Det är också roligt att det finns ett intresse för Tiktok inom litteratur- och biblioteksvärlden, vi har tidigare varit med i Hegas höstkatalog och blivit intervjuade av bibliotekariestudenter till deras examensarbete. 

En annan positiv faktor är att formatet är prestigelöst, enligt Tiotretton.

– Det är så enkelt och prestigelöst. Man behöver inte kämpa med putslustiga texter eller grafiska profiler utan kan lägga ut precis vad man känner för. Men framför allt är det bästa med plattformen interaktionen med vår målgrupp, vi får massor med frågor och kommentarer och boktips från dem. Det är också så fint att se dem boktipsa varandra och prata böcker i våra trådar. För omvärldsbevakning finns det ingen bättre kanal, säger Tiotretton.

Formatet – både en tillgång och en begränsning

Formatet på plattformen är begränsat: det är väldigt korta videor som gäller. Både Tiotretton och Biblioteken i Hamlstad menar att det kan vara en fördel eftersom det är användarvänligt och 

Catarina Blomstedt, Emma Paradis och Kanja Eliasson, Biblioteken i Halmstad.

prestigelöst. Samtidigt finns det problem med bland annat tillgängligheten.

– Tiktok är inte riktigt byggt med fokus på tillgängligheten för personer med synnedsättningar som kanske använder skärmläsare, till skillnad från våra andra sociala medier där vi lägger upp alternativtext som bland annat beskriver vad som syns på en bild. Formatet är också snabbt, så även om vi vill lägga upp en tio minuter lång video som verkligen förklarar hur något funkar på biblioteket så är det ingen som kommer orka titta på det, berättar Biblioteken i Halmstad.

Tiktok fungerar alltmer som en kommersiell plattform. Hur förhåller ni er till det?
– Vi är övertygade om att vår målgrupp kommer att migrera till en annan plattform när det blir för mycket reklam och för många vuxna. Då kommer vi självklart att flytta vidare vi också, säger Tiotretton.

Biblioteken i Halmstad ser däremot inte kommersialiseringen av Tiktok som ett problem.

– Eftersom vårt mål inte på något sätt är kopplat till kommersiell vinst så är det ingenting vi egentligen förhåller oss till. Vi kanske inte blir lika stora som andra konton som gör reklam för sina tjänster eller produkter de vill sälja. Vi är en plats som är gratis att använda och till för alla. Vi gör inte det här för ekonomisk vinning. Vi hoppas bara kunna sprida en roligare bild av biblioteket och att bidra till att öka läsandet bland unga så fler kan känna sig bekväma med att komma hit, säger Biblioteken i Halmstad.